Progressivitet
Historien rör sig oundvikligen framåt. Vad som än händer så kommer tiden inte stå still och verkligheten kommer förflytta sig framåt och utvecklas och vi med den.
Enligt mig så finns det ett problem med att beskriva sig som kommunist eftersom associationen snabbt kommer till historiska rörelser, romantiska tillbakablickar eller fåniga liknelser med olika diktaturer. Jag är inte intresserad av historia mer än som en sedelärande berättelse som kan påpeka misstag som gjorts så vi kan undvika dom längre fram - jag är intresserad av framtiden.
Det är där jag anser att kommunister, liberterianer och socialister (i viss mån) skiljer sig markant från övriga politiska riktningar. Vi är Progressiva.
Grundbulten för den liberela idébildningen är konservatism, vilket lyser så klart igenom när man läser nåt av en av liberalismens chefsideologer Francis Fukuyamas texter. Speciellt hans "End of Time". Grundbulten i hans (liksom i all liberal teori) är att den tid vi lever i nu är den mest utvecklade och den mest perfekta. Vi är på pyramidens topp och alla framsteg, större förändringar eller försök till utveckling bara komemr putta oss ner för pyramiden på andra sidan. att den här åsikten är en dom delar med hyllarna av feodalism under tiden det begav sig och användes som argument mot borgerligheten och liberalerna själva för 300 år sedan har tydligen gått förlorad.
Att övriga ideologiska stöttepelare inte är bättre syns på Huntingtons xenofobiska texter kring det utomliggande hotet - hotet från dom som inte lever i samma frihet som resten av oss. Att han sen inte kan hantera inomstående hot är smärtsamt uppenbar med boken Political Order in Changing Societies...
"Vi lever i en perfekt tid" är nåt som alla härskare alltid dratt till med. Klart den är perfekt, dom har ju allt som dom kan tänkas få och med dom kommer tjänstemannagrupper av olika schatteringar - dom som fåttett litet köttben och nu känner skräck inför tanken att det lilla dom fått ska tas ifrån dom av Pöbeln.
Att liberterianer sedan inte kan släppa sin politiska snuttefilt är en annan femma. Att återvända kontinuerligt till att 1) total ekonomisk är en patentlösning för allt, 2) individuell frihet är den enda relevanta friheten men att 3) aldrig göa slag i saken. Då andras frihet är irrelevant och då man på ett individuellt plan faktiskt kan göra sig totalt ekonomiskt fri så är det alltid lika förbryllande vad dessa liberterianer gnäller om... Varför sitter dom inte och lever sin dröm? Eller är det bara så att dom egentligen bara vill bitcha om skit?
Att sedan tonåringar som känenr för att kallasig socialister/kommunister/marxister alltid tar revolutionen som en patentlösning, en tröskel vilken ska överträdas för att man ska komma in i himmelriket är en annan femma - men vadfaen det är barn ffs...
(tron på en utopi är en största idiotin sen tron på Gud men precis lika förståelig. För att ens kunna arbeta progressivt måste man väl ha en utopisk fantasi kan jag anta ... även om jag personligen nöjer mig med "nåt bättre")
anyhoo så är det kommunistska hoppet lite i vetenskapens händer vid det här laget då vi behöver radikala föorskare som vågar arbeta (för tillfället) antiekonomiskt kring en billig, ren och evigt förnybar energikälla. Men eftersom antiekonomisk forskning i denna allt mer konservativa (liberala) värld är rätt svår så får vi vänta eller se det som revolutionärt mål #1, att stödja dessa forskare.
(Innan jag slutar - att konservatism ska betyda nåt statiskt och evigt bestående (reilgion, familjelycka osv) är ju en av dom mest idiotiska åsikterna man kan hitta. Så världen förändras men dom som ser tillbaka på en dåtid gör inte det... det är som att hävda att allt som ska få kallas "retromode" måste innehålla drag från 60-talet och inget efter det - som sagt komplett jävla idioti)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar