Just nu, mitt emellan tvätt och svabbning av köksgolv insåg jag vad jag och pojkvännen snackade om igår på MSN. Vi ska flytta ihop. Det var det som sas...
Alltså jag e sjukt jävla lycklig (Där av faller inlägget in under "Pur Jävla Lycka") men bilden ovan representerar vad jag tror är utgången av det här projektet... Murder-suicide.
Seriöst det är det som kommer hända. Han kommer inse vilken total jävla nolla jag är, vilken otrolig slashas jag är, hur kass jag e med tider, hur butter jag kan bli när jag blir besviken på mig själv och inse att jag e en sån fantastisk nörd att jag borde samlas upp med Gary Gygax, Bill Gates och Starwars-kid för att kollektivt puttas ut för ättestupan här i GBG. Han kommer sen ta en pistol, nackskotta mig och sen begå självmord... helvete också varför säger man så mycket dumt? Ta det från mig; jag är livrädd, verkligen helt jävla livrädd för att flytta ihop med nån - livrädd över det faktum att han kommer förlita sig på mig. MIG? Jag menar vadfaen, han måste gå på droger eller nåt? Har han träffat mig? Ohshitohshitohshit är väl det som går igenom huvudet på mig just nu....
Jag har alltid vart rätt mycket emot att bli ihop med nån - sen kommer han strosande och får mig att garva tills jag gråter, tänka på smarta saker och får mig att må som en jävla kung klockan fem på morgonen när jag åker till jobbet för att jag lyssnar på en låt han föreslog att jag skulle lyssna på... Vad har jag för val egentligen? Jag ville bli ihop med honom första gången jag träffa honom, när vi låg i hans säng och tittade på Female Trouble utan att ens hångla eftersom det var dealen. När jag sov över kunde jag inte ens somna vettigt för att jag låg med helstång hela natten och försökte tänka på fotboll...
Jag har alltid vart emot att flytta ihop, seriöst, jag vet hur jag är och hur mycket jag ogillar att inte kunna vara ifred och nu sitter jag och tänker på hur gärna jag vill bo med honom. Jag spenderar varannan natt hos honom, varannan natt hemma och när jag är hemma vill jag egentligen åka över till honom och somna där istället... Vad faen ska jag göra? Om jag inte får flytta ihop med honom, ska jag liksom sitta här och tråna över tanken istället och ångra mig konstant?
Jag vill hellre vara killen som ångrar dumma beslut än den som ångrar allt man inte vågade göra. Hellre snubben som tänker "vad faen sysslar jag med?" när man rusar ner mot marken i 140 fastspänd vid en bro med ett jävla gummisnöre runt fötterna än killen som står brevid och tänker "neeeej jag ska nog ta ett foto på en pelikan istället"
Jag vill verkligen att detta ska lyckas - men jag är också först i kön till "Du är en stor idiot" matinén, ni kan förstå hur det känns... "Milt Schizofrent" är en bra beskrivning.
Men som sagt - jag har bestämt mig - jag vill flytta ihop. Alltså det kommer ju fallera på det att han är en rätt ordentlig snubbe som också gärna är lite kontrollmanisk medans jag är lite av en "hellre lite skit i hörnen än ett rent hem med blommor i fönstret". Vi e ju förfaen som upptackten till en jävla sitcom! The odd couple - herregud vilken klycha!
Men fuck it! Nu jävlar ska här bli flytta-in av! Jga menar, jag är rätt trevlig av mig - jag är en hjälpar-personlighet och jag har hittills inte haft nåt problem med droger. Jag är vaccinerad och avmaskad och rumsren. Jag e bäst på att laga skoj mat, bäst på vara trevlig mot folk, bäst på att tvätta, bäst på att hitta på underliga prylar att göra och jag är inte klängig utan har en massa prylar som jag sysslar me på egen hand.
Han är smart, snygg och charmig (här är en hemlighet som han inte vet om - när vi skulle träffas för första gången så snackade jag med min syrra om honom - jag visste inte om han var snygg eller ful (hade bara sett foto på honom). När vi träffades och gick på krogen så sms'ade jag henne och skrev "Han e toksnygg!" och när jag skulle skriva in hans nummer i mobilen skrev jag "Mattias Snygg" (det fanns en annan mattias i mobilen). Det har stått där sen dess). Trevlig med folk, inte det minsta klängig heller utan lever ett ballt liv med en massa egna intressen, skojiga vänner och jag skulle vara dum i huvudet om jag 1) inte hade blitt ihop med honom och 2) inte flyttar ihop med honom eftersom han gör mig genuint lycklig... och jag må vara en slashas men jag e faen inte korkad...
... murder/suicide, lita på mig ni kommer läsa om det i GT om sex månader...
I REGRET NOTHING!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar