söndag 26 april 2009

V's Partisekreterare = Svartfot



Uje Brandelius, bättre känd som Dr Kosmos, bröt för ett tag sedan en strejklinje utanför Berns i Stockholm. Strejken rörde fusk med anställningsavtal och kontraktsbrott från Berns sida och hade samlat ett trettiotal blockadvakter utanför lokalen. Konflikten handlade om anställda som sparkats eftersom dom begärt föräldraledigt eller helt enkelt avskedats på väldigt luddiga termer.

Detta sket Brandelius högaktningsfullt i utan gick in på den berömda lyxkrogen för att fira likförbannat. Men han hade gott sällskap, inne på plats fanns bland annat socialdemokraternas lyxpålägg Thomas Bodström.

Ser man en blockadlinje kan man själv bestämma vad man vill göra: vara en svartfot eller en riktig människa. Att Bodström skiter i vilket är en sak - SAP's partitoppar har tydligt visat att dom aldrig förväntar sig uppehålla dom ideal deras medlemmar tror på, men Vänsterpartiet?

Samlade på plats fanns också en hel del av Sveriges humorelit och andra kulturkoftor.

lördag 25 april 2009

En kväll med John Waters

Themesong: Juvenile Delinquent (Frankie Lymon & the Teenagers (en klassisk Watersfilmlåt))

Jag och snuttebumsingen har vart och sett på John Waters när han berättar om sitt liv och sina äventyr. Jag får kalla Mattias "snuttebumsingen" eftersom han blev tokigt starstruck och inte vågade gå fram och be om en autograf så jag gjorde det och bad att få den skriven till honom (Mattias) på min arm. John Waters var trevlig och hade mjuka händerna. "En silkfabrikörs handlag"... anywhoo här är hans autograf.



Min första plan var att efter att ha påpekat att snuttebumsinggullifjutten var för starstruck för att hälsa antingen släpa ut John Waters eller peka ut Mattias när vi gick... jag hade inte kunnat skriva detta inlägg om jag hade gjort det.

För er som inte vet vem John Waters är... SKÄMS! Ladda ner Female Trouble och se den... Sjukt bra här är trailern:

Påhittiga Ungdomar

Kanske man ska Free-base'a det?

Themesong: Miss New Booty (Bubba Sparx - orsak lantlig gangsta)

Visst är ungdomsåren fina? Jag menar desperationen i dom, driften att vara så satans ball och cool och det enormt paradoxa att det kan få en att göra nåt enormt ocoolt.

Jag ögnade igenom GP imorse och reagerar snabbt på följande fantastiska header: "Muskotnöt den Nya Innedrogen". Först hoppades jag att det skulle handla om stureplanseliten som satt på marmordasset och snortade muskotnöt istället för kokain. Vakter som testade ens andedräkt och nya innetermer för drogerna som "att potatismosa" eller "förbereda gratängen". Vad sägs om det ärtiga "Chasing the Husmanskost"?

Tyvärr så var den nya innedrogen enbart inne i det lilla samhället Njurunda söder om Sundsvall. Ett samhälle som mer eller mindre kräver ett "...söder/norr/väster/öster om.." efter sitt namn kan väl knappast vara annat än stolt över att den skapat en ny "innedrog"? Jag vet att jag är ett satans stadskind men ffs får ingen annan bilden av lantlig idyll när man läser den där nyheten? Rosenkindade ungdomar som tillsammans på en höskull snortar i sig riven muskot för att sen hänge sig åt timtals av extatiskt dansande till den nya spelemanshitten ute i nån skog.

Sen bara den enorma driftigheten i tilltaget får ens rurala drömmar att kickstarta. Att du så gärna vill vara hög att du lyckas kolla upp att muskot har nån form av amfetaminliknande i sig och sen komma på ett sätt att möla i sig det här utan att kräkas muskot i timtal. Nu när det lokala ICA't har stoppat tillförlseln kommer vi se ungdomar från Njurunda åka på smuggelresor till centrala Sundsvall på sina mopeder. Kanske gömda hyddor i skogen som funkar som speak-easy's under den stenhårda prohibitionen? Lantliga oskuldsfulla gangsterfantasier svävar fritt i huvudet.

torsdag 23 april 2009

jag har bestämt mig...



Ok en massa bra grejer har hänt sen senast - jag och den rare pojkvännen/kärleksgnomen har fått ny lägenhet, mina fogdeskulder är avbetalda och jag är sjuk idag och det är fint väder.

Negativt är att jag skrev ett tresidors svar angående Somalia och Pirater, med länkar, kvoteringar från vetenskapliga texter och referenser på ett forum vilket tog tre timmars arbete och sen försvann det när jag skulle posta skiten... Jag är nu enormt ledsen.

MEN den riktigt bra grejen är att jag ska köpa/hyra/ladda ner alla Vin Diesels filmer och ha en inramad bild av honom, varför? För att han är en fantastisk nörd och på grund av det bandet mellan mig och honom så måste han därför vara en enormt duktig skådespelare!

lördag 18 april 2009

Den om möjligt sötaste bilden på Elliot

Mina kompisar Jenny och Claes ene son strikes a pose brevid av alla stereotypa saker: en regnbåge. Man ser liksom hur han bara formar orden "Queen, Please! You be trippin'!".



Jag skrattade kaffe när jag såg den här bilden...

fredag 17 april 2009

Jag ska stämma Vägverket och Systemet

Den nya tidens rättvisa. "Laglighet" betyder att ha pengarna på sin sida.


Themesong: "I fought the Law" (The Clash)

Nu har domen fallit och rättvisan har än en gång släpats ut ur salen, fått sig en rejäl omgång och förpassats till andra jaktmarker. Alla fyra torskade idag för att dom gjort ett dataprogram som inte stal något men som andra använde för att stjäla.

Att en person som tillhandahåller ett objekt med vilket man kan stjäla andras saker (antagandes då att fildelning är stöld) kan göras skyldig för stölden är en enorm nyhet för det svenska lagsamhället. All form av sammankoppling till eller underlättande av nån form av brott verkar tydligen vara fair game.

Nu väntar bara Google, med vilken jag kan söka upp torrentz, barnporr eller nazistpropaganda från Tyskland. Eller vägverket där tusen och en brottslingar har assisterats i sin flykt av god infrastruktur. Eller bankerna genom vars system miljontals stulna kronor cirkulerar och vars uppbyggnad har underlättat tusen och en ekonomiska brott. Min favorit dock är nog Systembolaget som underlättar för folk att dricka utomhus, som assisterar i misshandel, våldtäkt och rån över hela landet.

Eller så inser man bara att den svenska staten och dess domstolar om och om bevisar sin totala brist på insikt i fallen dom anser sig vilja dömma och är under en hård press, för att inte säga styre från olika ekonomiska grupperingar. Den här domen hade vart omöjlig om inte den hade haft diverse skumma och halvlegala grupperingar med ekonomiskaintressen inbakade i allt ihop.

fredag 10 april 2009

Den ohämmade optimismens rörelse

Futurismen från det förflutna har blivit dagens konservatism


Themesong: "Between my Legs" (Rufus Wainwright (med Jake Gyllenhaal))

Det kanske ter sig väldigt trivialt men har ni märkt hur ofta vänstern förfaller i en orgie i offerhyllande, självstympande och motvallsbeteende. När började vi med det? När blev vår rörelse en där man satte sig ner i ett rum och beklagade sig över hur dumma alla andra var? När blev en progressiv politik förvrängd till en antirörelse?

Ta videon i förra inlägget. Den Amerikanska högern uppvisar i det här fallet ett gott exempel på skillnaderna mellan en antirörelse och en progressiv version av den samma. Dom har börjat vädra problem med att bögarna och flatornas rätt till en lika institutionaliserad och ritualiserad form av kärlek som heterona blivit en norm. Deras anirörelse blev mer och mer stympad och problematisk att uppehålla, så istället börjar dom tafsa på tanken att dom kanske borde vara mer progressiva.

Även om videon uppvisar det absolut sämsta ur PR-syfte och skrämselpropaganda är ett av dom starkaste punkterna kravet att få behålla sin frihet (en reaktionär bakåt tanke - man vill behålla det man anser sig ha eller ha haft) men gör det genom en "rainbow coalition" som kommer samman i kärlek för att försvara deras bild av romantiken och livet.
På samma sätt som antiabortmotståndare i USA har etablerat sig som "Pro-life" istället för "anti-abortion" har dessa, åtminstonde på nån nivå förståt att man bara kan nå så långt med krav på att få tillbaka, få behålla eller hindra något. Att kräva en positivism är enklare eftersom man då kan "gå tillbaka" och fortfarande vinna.

I Sverige, liksom i större delen av europa har vänstern tagit en negativ och konservativ roll. Vi beklagar oss över vad folk gör, över hur dåligt det är nu, över orättvisor istället för att kräva något nytt. Vi går på protestmöten och demonstrationer mot nåt, men aldrig för något egentligen.
Istället för att se förändringar som nåt positivt är vi skarpt negativa och sega på att kasta oss in i dom för att göra dom till våra. Se bara på Eu-motståndet - istället för att skapa ett svar på det, något som tog internationalismen och gjorde den till vår. Istället för att köpa att nationalstatens roll är förlegad och åtminstonde vinna ett litet slag på den vinklingen valde vi ett skarpt reaktivt "NEJ" och inte mycket mer.

Vi skulle kunna göra som Prideparaderna och påpeka vad vi är och vad vi vill uppnå (även om jag inte håller med dom rådande målen i dagens Prideparader, men wtf). Om inte annat visar man på att man helt enkelt har mer kul än alla andra.

Vi skulle kunna göra så satans mycket - men numera har i förvandlats till en samling poser och klädmärken som samlas runt det faktum att vi tycker nån är taskig eller dum.

torsdag 9 april 2009

Tremble in your boots...

Här är en fantastisk video från den stockkonservativa National organization for Marriage som tydligen ska visa på orsakerna kring deras engagemang mot homogiftermål.



Om jag inte var pro att folk ska få gifta ig så blev jag det efter den här enormt kackiga produktionen

tisdag 7 april 2009

Porrskatt?

Kvinnoförnedrande?


Themesong: Nuns Litany (Magnetic Fields)

Hanna Lindberg har föreslagit, i Metro no less att det borde åläggas skatt på all form av porrkonsumtion. Tanken är att det är skadligt för samhället att titta på porr och att det, liksom rökning och alkohol då ska åläggas med straffskatt som i sin tur ska finansiera antitrafficking-arbete, sexualundervisning och kvinnojourer.

Huruvida porr är skadligt eller inte är ju en fråga. Jag tror i ärlighetens namn inte det - porr är kapitalets försök att sälja nåt vi har tillbaka till oss. Dom gör det med alla våra fritidsintressen och vår sexualitet är ju en given vara i så fall. Porren i sig är utvecklingen av vad som säljer - den rätt uppfuckade porren visar hur uppfuckad vår samhälliga attityd mot kvinnor egentligen är. Den kan anses skadlig eftersom den förstärker ett beteende - ungefär som det faktum att man väljer objektivt vackra människor i reklamfilmer eftersom vi vill se objektivt vackra människor - dom vill inte byta eftersom deras reklamer inte kommer vara lika effektiva även om beteendet att enbart titta mot objektivt vackra människor förstärks av deras val att inte försöka bryta trenden.... Vilket dom självklart inte kan och plötsligt är man i moment 22's underbara värld.

Mitt egentliga problem med kolumnen är det gamla vanliga. Säg att jag nu köper en porrfilm - varför ska jag betala för kvinnojourer? Jag betalar gärna till kvinnojourer (eftersom det är en satans vettig inrättning) men som straffskatt är det enormt felriktat. Jag kommer inte gå ut och hyra "Dirty Mamas Booby Nights" (och jag hade som hon påstog inte skämts ett dyft för det med tanke på att vanliga porrfilmer heter saker som "Teenage Whores IV - buckets of cum". Hennes lät mer underhållande än porrig). Filmern som riktar sig till mig heter mer saker som "Rods of Steel" och där kvinnor knappast förekommer annat än som statister utan nån delaktighet i det sexuella.

Det är här det liksom fallerar. Bögar tittar tydligen inte på porr, eller det är åtminstonde inte klassat som porr. Lesbiska gör det inte heller om man ska förstå tanken eller åtminstonde inte filmer där kvinnan konsekvent är visad som understående mannen eller underkastad hans sexualitet. Jag har ingen koll på lesbiska porrfilmer ska jag erkänna, men jag kan inte säga att jag nånsin sett kvinnoförnedring i en bögporr-rulle. Fine det finns nog rätt många grova och rätt grisiga filmer där ute med en all male cast men förnedringsskatten hon föreslår hade nog vart bättre riktad mot säg stöd till unga homosexuella killar eller tjejer.

Personligen tror jag att det är för att hennes idealistiska sinnesvärld inte kan ta in dom för fallet två krockande åsikterna: "porr är kasst" och "homos är ok". Dom två går inte ihop annat än som en vag bild av Ecce Homo och konstbienalsfoton av folk som Mapelthorpe (som var rätt jävla grov btw). När porrmotståndet blir en fråga om vad som är ok porr och inte ok porr så känns det mer som sexualmoralism än nåt annat.

Problemet är att hon konsekvent köper in i tanken att det är ett individuellt problem som kan lösas genom att skola individen istället för ett kollektivt som ska lösas genom att hitta bakomliggande orsaker. Det är inte en samhällseffekt det är en fråga om kass attityd. Samma argument ligger till grund för tankar som att kvinnor inte kan vara uppehållare av patriarkala strukturer.
Vad vi måste ta in i beräkning är varför en hel del killar, vilka är dom största porrkonsumenterna, vill runka till bilder av en kvinna som förnedras och varför inte varför dom är dom största porrkonsumenterna? Vi måste se till orsakerna varför mannens sexualitet är den som anses vara drivande och kvinnans bara ska vara en avspegling eller för den delen varför den manliga heterosexuella sexualiteten anses vara ett övergripande hot medans den homosexuella mannens och kvinnans eller den heterosexuella kvinnans inte är det.

Att den attityd mot kvinnor som existerar där ute är förjävlig ställer nog dom flesta upp på - men att porren skulle vara startskotten till det beteendet känns rätt främmande.

fredag 3 april 2009

Cash flow problems


Värdelöst dyrproducerat papper om inte gubbarna på bildernas land är i sig stabilt.

Themesong: "Money Money Money" (Abba)

Det var ett G20 möte för ett par dagar sen, hörde ni? Det var fullt med bilder i TV'n om hur USA, England, Kina, Ryssland och Sydkorea möttes för att ta sig ett snack. Obama dök upp och var lite självgod kring det faktum att han, en neger, var president vilket kändes lite som om man borde haft nån medhjälpare som kunde viskat ett litet "släpp det nu" i örat på honom. Ungefär som den romerske kejsarens kransbärare som viskade "Allt är förgängligt" i örat på honom under parader.

Det som jag reagerade på, bortom det vanliga, var att det plötsligt var 20 stycken samlade istället för dom vanliga 8. Att man liksom släppt lite på reglerna och låtit kreti och pleti göra intåg i finsalongerna. Dom ursprungliga få hade ju som uppgift att... tja ingen vet egentligen, mötas och äta lax verkade det mest som... men dessa 20 hade för avsikt att på nåt sätt frigöra ett tusentalet miljarder för att lätta på problemen under krisen. Vart dessa pengar kommer från? Jo dom kommer via IMF från bland annat Kina och dom andra länderna i form av krediter. Alltså inte riktiga pengar utan spekulerade pengar som bara är relevanta så länge dom som gett ut krediterna är trovärdiga å sin tur. Vilket kan vara lite tjavigt eftersom USA enligt vissa, visserligen olyckskorpar enligt pressen, har en så vinglig ekonomi att man tvivlar på att dom nationella finanserna klarar sig över huvudtaget. En stor klimp av summan, speciellt öronmärkt för utvecklingsländer och exportkrediter till dessa kommer från försäljningen av IMF's guldreserv.

Jag visste inte ens att IMF hade en guldreserv. Jag trodde, kanske lite naivt att guld hade dumpats som en stabil enhet på finansmarknaden och helt fått ge vika för handeln och spekulation. Ack så fel jag hade - 100 miljoner dollar ska säljas av (vilket är en liten del av den guldreserven tydligen).

Då är frågan vart dom 100 miljonerna hamnar och i vems kontroll? Man kan se biståndet som en vettig handling i dessa rätt katastrofala tider eller helt enkelt som ett effetivt sätt att lösa upp kontrollen över guld till privata aktörer, försäkra sig om en gemensam vilja att hålla en samling (20 stycken till antalet) länder stabila så att deras krediter fortfarande görs gällande och en vilja om att hålla ekonomin kvar i lönearbetets grepp. För det var det det handlade om, om och om igen - att skapa fler jobb genom att ge ut krediter till entrepenörer som på nåt sätt - enligt en knappast säker åsikt - svettas ut jobb tydligen. Ingen vet hur, men det råder konsensus på den fronten i alla fall.

En annan skoj detalj är att man verkar inse att Afghanistan inte är en direkt vinstgivande investering och att man i dessa kristider inte har råd att ta för många risker. Irak däremot verkar fortfarande vara en stabil idé.

onsdag 1 april 2009

Hallå?

Ok detta är det första inlägget på väldigt väldigt länge. Min ömma pojkvän är inte hemmavid utan är ute på galej på stan och jag sitter här och försöker komma på en rolig serie till min lokala facktidningen. Försök själv komma på nåt skoj, kort, som alla kan hajja och gärna med anstrykning till klasskamp - I dare ya!

Men jag har dock fått tillfälle att ytterligare testa min nya drink Söderhavssodomi. Till namnet och mängden ingredienser liknar den "Jättehomo" som serverades på svartklubb för flera år sedan till hugande machosnubbar från nån GAIS, hammarby, vet-inte firma som gärna kom fram och bad om att få en till "Jättehomo" - lite skoj så där.

Den nya innehåller vitt vin (1 del), Ginger Ale (1 del till), citron och is - apgod

Egentligen skriver jag nog just nu för att chocka folk, jag lever fortfarande men jobbar så mycket att man lika gärna kan kalla mig död, gräva en grop i marken och börja planera på nåt fint tal att dra på begravningen. Kombinera in det med andra åtaganden (som att rita serie när man är lite småfull på Söderhavssodomi) och man sitter med ett helspäckat schema.

Det enda vettiga jag känner för att skriva om just nu är det faktum att jag och min klämmiga sambo kan gifta oss i all vår bögighet nu efter riksdagens omröstning. Självklart är väl problem ett att ingen av oss verkar tro på äktenskapet som institution. Men vi *kan*. Vi kunde innan med men det hette inte äktenskap det hette partnerskap... vilket jag tycker låter lite roligare och mer erotiskt laddat eftersom tankarna liksom flyger mot två poliser i en 70-talsfilm (spelade, om man får önska, av en ung Charlton Heston och en knappt laglig Cuba Gooding jr.) där dom två konstaplarna finner sig själva på en stake-out. Romantiken ligger tät i luften och efter ett tag av insinuerande och undertoner börjar det flyga donuts.

... kanske?

Anyway - vi kan, och nu är RFSL enormt glada och på sätt och vis jag med. Det är ju alltid skoj att man får även om man inte gör det.

Jag lovar att jag ska skriva mer och relevantar saker i framtiden - men tänk på att jag är sjukt upptagen... och lite full.

onsdag 25 februari 2009

Alla hatar ju bröllopet?

"se upp för trappsteg"


Themesong: Marseillaisen

Vartfaen får korkade kolumnister sin skit ifrån? Jag har sen nyheten kommit ut snackat detta med så gott som alla jävlar på jobbet, lite folk på stan, byggare och plattsättare och andra och hittills har inte en enda - en enda - sagt nåt positivt om det.
Men enligt Hakelius är detta en minoritet - tydligen så är det bland kändisjournalisterna och hovkolumnisterna vi finner dom där glada asen eftersom han verkar helt övertygad om att få till ingen ogillar det. Vilket jävla stoplskott - men med tanke på så rör han sig väl mest i lite finare rum än oss andra men ändå...

Jaja vi får väl låta ett sjukhus stryka lite i resurserna - kanske peta lite i a-kassan - vad sägs om att fixa till med lite mindre presstöd så att Hakelius chefer kommer över lite mer av skiten?

Min förhoppning är att Victoria abdikerar eller giljotineras med Daniel innan bröllopet. "Man av folket, my ass!" - man av stureplan snarare...

söndag 22 februari 2009

Pragmatism kontra Idealism

Skoj hur ofta argument återvänds

Themesong: Fidelity (Regina Spector)


Jag tror inte på äktenskapet. Jag tror inte på handlingen att ena två genom en arkaisk religiös ritual. Jag ser det som en stöttepelare för ett döende samhälle - ett moralistiskt monster vars besattet kring ritualism, kring det ockulta, kring det obscent traditionella är ett motvapen mot samhällets utveckling.

Jag tror helt och fullt på att folk ska kunna bestämma själva. Jag kan inte tvinga folk att inte se äktenskapet som en vidareutveckling på deras kärlek. Jag kan inte be folk att sluta vara religiösa. Jag kan inte tvinga någon att hålla med mig. Jag kan försöka ta bort orsakerna till religionen men inte slita den ur sinnet på nån och jag kan inte eller vill inte hindra folk från att gifta sig. Herregud, jag blir glad när nån gifter sig för att jag vet att det är nåt som gör dom lyckliga.

Jag anser att lika rätt för alla är en chimär - att en grupps lika rättigheter bara döljer en fundamental orättvisa. När homosexuella ges lika rättigheter ger man dom till dom som är del i ett borgerligt samhälle och äktenskapet blir en fundamental detalj i att särskilja agnarna från vetet lite. Sann rättvisa kommer inte från att varje grupp, enskilt och var för sig ges rättigheten att förtryckas på samma sätt.

Men jag anser att håna dom som lever i detta, att förneka dom rätten att uttrycka sin kärlek och sitt liv - hur mycket en del av en obscen institutionaliserad grymhet det än är - är att attackera problemet från fel håll och att vara sin egen fiende. Människor gör det dom gör för att det är det dom är och dom är det dom är för det dom gör. När vi individualiserar ett problem gör vi oss till våra egna motståndare eftersom vi då vägrar se dom bakomliggande processerna och om vi kräver andra att leva i en form av påtvingad asketism har vi just gjort dom processerna våra egna och skapat motståndet till oss själva.

Kalla det Laissez-faire Kommunism om du känner för det: genom att ignorera individualismen och borgerlighetens krav på en bad guy - en ond person som ligger bakom allt det onda - en Bill Gates, en Bush, en Bin Laden - som man bara behöver döda för att lösa problemet - slår man undan det största hotet mot oss som kommer från oss - kravet på en asketism och ett påtvingat martyrskap.

Hursom - i detta inläggs anda vill jag att du kollar på den här videon och sen går till sidan och ger amerikanska par rätten att leva i en borgerlig dröm tillsammans genom att skriva under petitionen...
"Fidelity": Don't Divorce... from Courage Campaign on Vimeo.

söndag 8 februari 2009

Jag stödjer Sopstrejken

Ställ den här skiten utanför Stockholm Stads kontor, utanför Moderaternas Lokaler eller LLAB's huvudkontor - tänd gärna eld på det med.


Themesong: "We don't work for free" (Grandmaster Flash)

Nu har transport börjat gnälla och med dom börjar betongmaffian att luta sig tillbaka och göra det dom gör mest - inte säga ett vettigt skit. Förutom Roger Mogert som nu börjar smutskastas av Moderaterna för vad som antagligen är världens mesigaste ryt. Karln säger att man borde sätta alla parter till bords och snacka lite.

Saken är att det är en vild strejk - en ej stödd av asen i Transport vill säga - och med den kommer mothuggen från allt från nackskott till akademiker som på bloggar kräver avsked och gud vet vad mer för att sopåkarna tydligen tjänar mer än dom - Faen jag vill sparka Volvochefen för att han tjänar mer än mig och gör mindre men vad gör det mig? - till dom klassiska arbetarfientliga elementen på den djupa mörkblå kanten som NU anser att fredsplikt och kollektivavtal tydligen är nåt att hålla på. Självklart... Förr var det en styggelse att ens tänka i dom banorna men när det passar gommen så vill man ju gärna smaka lite förbjuden frukt.

Allt medans LLAB, som fick kontraktet av Stockholm Stad för att dom erbjöd det för lägst summa, försöker framställa sig själva som helgon. Att det är lite ologiskt att börja gråta för att man säger att man kan skära ner folks löner för att sänka prislappen och sen märka att ens knegare inte håller med är en i sammanhanget förbislinkande detalj i all monumental idioti som ändå flauntas i fallet.
LLABs bud till Stockholm tad låg bland annat i distriktet för Södra Förorterna 2,6 miljoner kronor lägre än det företag som var nummer två i turordningen. 2,6 jävla miljoner för ett distrikt - vad faen trodde avfällsasen i stadshuset att dom pengarna skulle köpa? Hajjade dom aldrig att detta var vad det skulle landa i när man skulle privatisera skit? Hajjade dom inte att dom inte kunde sköta om det för att dom är enkla politiker och inte riktiga människor?

Om jag går ut för att handla en bil och märker att två bilhandlare har samma bil men den ena ligger på det vanliga för marknaden 500.000 och den andra på 250.000 - borde jag inte försöka lista ut varför det är så?
Tydligen inte om man är politiker på högerkanten där man om och om och om igen uppvisar sitt totala oförstånd inför marknadsekonomi eller simpel satans grundtänk!

Vadfaen trodde dom?

Till alla dom asen som gnäller att dom tycker att sopåkarnas löner är för stora kan ju fråga sig varför dom är det? Speciellt ni blinda kräk som stödjer marknadskrafter men inte förstår tanken med tillgång och efterfrågan. Eller ni som inte kan läsa det finstilta att lönen ligger baserad på hur mycket sopor det är som ska transporteras - ju mer jobb desto mer lön. Tydligen för svårt att hajja för er.

Till er som inte stödjer den här strejken men kallar er nåt av följande: "Socialdemokrater", "Vänster", "Vänsterpartister", "Arbetare", "Socialister", "Kommunister" eller "Anarkister". Dra åt helvete. Jag skulle inte pissa på er om ni brann.

Jag stödjer strejken oreserverat av tre enkla orsaker. Ett för att vårat uppror är ett som inte bara kommer av sig själv. Bara ansträningen att riskera allt är nog stressande. Att nån äntligen vågar ta sig ton är orsak nog att hylla det.
Sen stödjer jag idén att om vi nu ska tvingas sälja oss som kor på en slakthusmarknad ska vi faen sälja oss dyrt. Borgare anser att vi ska sälja oss billigt, trots att dom själva anser sig värda mer förvägrar dom andra den rätten. Sälj dig dyrt är min melodi - så dyrt du kan.
Sist men inte minst för att vi är ett. Alla som inte är ägare, som inte är av ovanfolket, alla enkla knegare och värre än så är det samma. En dag kan det vara jag som står där för mina rättigheter och då hoppas jag på hjälp.

fredag 6 februari 2009

Stulet från Mattias - bokfrågor

Modern Hjärtmedicins och Science Fictionens fader


Themesong: Never ending story (Limahl)

...Som innan dess stal den från Lingan

1. Senaste bokköp:
The Cell av Stephen King. Jag har hamnat i en grej av att vilja läsa mig igenom mer av den postapokalyptiska sci-fi genren. Jag skämtar inte. Jag har till och med sökt böcker på ämnet som är lite udda

2. Senaste bibliotekslånen:

Jag är väldigt possesiv när det kommer till böcker. Så jag kan verkligen inte minnas.

3. Senaste utlästa boken:
Good Omens av Terry Pratchett och Neil Gaiman, vilket mycket väl kan vara en av världens bästa böcker. Jag har läst den tre gånger.

4. Favorittidning:
Svenskan, gamla livstilsmagasinet Kolla! och Nördtidningen Fenix - om några. Jag är väl egentligen en Metrokille men man får väl göra sig till lite ibland?

5. Plats där jag helst läser:
Säng, Fåtölj och Spårvagn (faen vad mycket åäö).

6. Så sorterar jag min bokhylla:
Våra bokhyllor klarar inte tunga inbundna band så allt pocket står på fyra hyllor (och ligger lite varstanns) medans inbundna står i fasta hyllor (och lite varstanns)

7. En bok som jag minns att jag läste när jag var liten:
Jag älskade verkligen min anatomibok för tecknare. Jag hatade fler böcker som liten än jag älskade dom.

8. Vilken bok i min bokhylla har jag ägt längst:
Ingen aning. En av dom äldsta är den enormt bra boken "Snacka inte - Just do it", en politiska dänga från 71 eller nåt.

9. Vad ser jag mest fram emot att läsa i vår:
Allt postapokalyptiskt - jag har Hopkinsmanuskripten (som är en go' raritet och som jag köpte för 450 spänn på antikvariat) - men helst "The Last Man" av Mary Shelley, eller Theologus Autodidactus av Ibn al-Nafis, den första sci-fi boken. Han uppfann inte bara världens bästa genre utan anses också vara grunden till modern blodcirkulationsmedicin - detta var alltså 1213. Idéerna han introducerade var inte vi klipska nog för att komma på eller ens acceptera förens nära 6-700 år senare.

tisdag 3 februari 2009

Tills jag skriver nåt igen...

Kolla på den här fantastiska bloggen tillhörande den fanatiska liberalen (och Ayn Rand entusiasten) Pamela Geller. Fullkomligt galen, mordisk psykopat till människa som ser tantsjalar som en del i ett kulturellt Jihad mot... tja, mot henne då. Jag e på personligen.

lördag 31 januari 2009

Jag är med hippie-windows

Så här kommer jag hålla på dagen Ubuntu funkar helt och hållet.

themesong: Everyone is Jesus (Di Leva)

Jag har skaffat Ubuntu. Själva grejen med det är väl mest för att se om det var bättre - jag hade en laptop som min farsa lämnat efter sig som jag tänkte experimentera lite med. Gör aldrig det ... så tillvida ni inte har ett par jävligt skärpta datanördar med er på projektet.

Min kompis Emil, nybliven farsa och mäktig datanörd (tillskillnad från yours truly som helt enkelt inte är så datakompetent), fixade en bränd skiva av Ubuntu 8.10 entrepid.
Ubuntu är ett enormt stort gratisprojekt som syftar till att producera nånting utan att sedan försöka konkurrera ut allt och alla och tvinga alla användare att nyttja bara ens egna produkter. Deras metod för detta är olika open-licence tankar som GNU, Copyleft och gud vet vad mer för snazziga ord. Allt är tillgängligt gratis, med supportnätverk av olika slag. Så gott som alla program finns återskapade och ofta i en enormt mycket bättre variant än dom kommersiella - bildbehandling, ordbehandling och all annan behandling du kan tänkas behöva. Och det verkar reta skiten ur Bill Gates... Allting har nån koppling till en sydafrikansk skola av humanistiskt tänkande kring just ordet "Ubuntu" som betyder nåt i stil med "jag är den jag är på grund av folk runt mig"...

Whats not to love? Lite flummigt men hjärtskärande rart

Problemet är att det kräver lite kunskap innan man byter till ett annat operativsystem - hårdvara som är skapt för windows verkar helt enkelt inte gilla Ubuntu och jag tror knappast några spel kommer funka heller - vi får se. Det ska tydligen gå att fixa fram men efter att ha stångat mig blodig mot det trådlösa nätverkskortet i datorn så är jag verkligen inte i rätt sinnesstämning för nåt mer.

söndag 25 januari 2009

Alla kan vara antisemit?

Tydligen så är det än en gång helt ok att hävda att judendomen är en etnicitet. Det är helt ok att hävda att en stat och en tidigare nämnd etnicitet är det samma och att alla attacker mot staten är en attack mot alla inom den nyss påhittade etniciteten. Allan Widman och hans kompisar resonerar så på Newsmill i alla fall.

Jag ogillar bagels - jag anser att religion är hitte-på - jag tycker att New York yids dialekt är vidrig. Ooooh jag är en antisemit...
Jag gillar inte schlager - jag tycker Carola ska skjutas och jag anser inte att höjden av mode är att bära för korta tshirts. Oooooh jag är homofob...
Jag tycker islam och andra religioner är hitte-på - jag tycker att arabiska låter lite som mellanösterns holländska - och jag gillar inte arabisk glass. Ooooh jag är islamofob...
Jag tycker att den där tunna lite spridda formen av krulligt hår vissa svarta killar får är sjukt fult - jag har aldrig vart i Afrika och har ingen drift att åka dit - min åsikt är också det där instrumentet man spelar i västafrika(?) med strängar som man liksom slår på med en båge är hur dumt som helst. Oooooh jag är rasist...

För som sagt - minsta koppling till nåt är dess like. Guilt by association - 2000-talets Lebensraum i folkdebatten och senaste retoriken i vårt sista nationalromatiserade projekt.

Brasklapp: nej jag stödjer inte Hamas din jävla svinknullare (du vet vem du är). Nej jag förstår verkligen att det inte finns en ensidig lösning ditt mög (du vet vem du är). Nej jag anser inte att Israel är detsamma som judendomen men jag anser att dom som drar det argumentet är nazismens nya våg.

Ja.

lördag 24 januari 2009

Nördism?

"Vi är många vi är arga och vi behärskar Klingon!"


Themesong: Lapdance (N.E.R.D.)

Ok det har vart lite för lite med nördprylar här på.... tja på hela tiden egentligen så jag tänkte att det är väl dags att köra på lite "Working Class Geeks on the Loose" eller nåt. Texter som korsar mellan politik och nördism på ett mer uppenbart sätt. Problemet är att en del av dom personer som läser här kommer helt enkelt inte ha mycket till övers för det - eftersom det kräver en mängd förkunskaper.

Inläggen som jag hade i tankarna var bland annat min och eils diskussion om att använda rollspel/TV-spel/programmering/nördfysik som en förklaringsmodell för olika politiska ståndpunkter som revolutionen till exempel.

När jag pratra om nördar snackar jag om dom verkliga nördarna - vi som var nördar innan det blev coolt. Innan Expressen klämde ur sig saker som "Är Du Housenörd?" eller att man kan vara nörd i saker som nationalekonomi - ordet har blivit liktydligt med folk som är rejält intresserade i ett ämne och vill skoja lite med sig själva.

Jag pratar Revenge of the Nerds, inte lokala DJ's med smak för tidigt 90-tal. Vi snackar om folk som skrattar som om dom vore en skadskjuten säl när dom hör ett skämt om skillnaden mellan DoD-91 och Svarta Lådan inte om en krönikör som snöat in för hårt på Woodhouse. Jag pratar om folk som vi alla, mig inkluderade vill tvinga ner i en toalett sekunden vi ser dom inte människor som antagligen gjorde det samma med folk i högstadiet.

Så förbered er...

torsdag 22 januari 2009

Välkommen till Kina!

Övervakning för din säkerhet


Themesong: No Government (Nicolette)

Jag skulle vilja hinna säga mer om det här men pojkvännen ska plugga, jag ska handla käk och sen ska jag göra en poäng av att titta på nerladdad Dansk film och TV-serien "Riget" (enormt bra btw) - eller nån film, vad som helst.

Inte bara övervakning medborgare, nu också med censurering!

söndag 18 januari 2009

Jag må jag leva...

Jag är för gammal för förnekelse, lets swish like queens baby!


Themesong: Forever Young (Alphaville)

Ok det är nu, idag, en sjuk samling år sen jag föddes. Samma år som Ebba Grön slog igenom, Elvis dog och kungafamiljens tronföljd var (mer eller mindre) säkrad. Samma år såldes den först praktiska hemdatorn för privatbruk: Apple II. Det är också våren som RAF anses långsamt och helt sipprat ut i sanden. Första Star Wars filmen kommer ut...
... och, vilket fick mig att känna mig jävla uråldrig, samma år som jag föddes var sista året man avrättade någon med Giljotin i Frankrike.

Jag har, till min stora stolthet, aldrig haft en 30-årskris. Jag har, enligt mig själv, rätt ok fysik. Jag har gjort tusen och en prylar jag ångrar nu senare och tusen och en prylar jag är stolt över. Jag har i korthet, vart hemlös, jag har vart snorpank och jag har brutit mot lagen mer än en gång (och vid alla tillfällen känner jag mig justifierad i att jag gjorde det rätta). Jag har sett sjukt mycket underliga saker och träffat och pratat med folk som jag trodde inte fanns. Jag är enormt stolt att jag tillskillnad från Jan Guilliou kan ta till mig ny teknik och inte tillhör den stora skaran idioter som lever på vad dom en gång gjort och nu verkar vara nöjda med tt hävda att det dom gjorde är bättre än allt som görs nu.
Jag blir om och om igen överraskad av mina yngre vänner som är, skrämmande nog smartare och charmigare än jag var. Och jag blir om och om överraskad av mina äldre vänner som är yngre i sinnet, snabbare i vändningarna än jag är.

Vad finns där att ha kris över? Livet är bra.

Anywhoo nu ska jag göra pannkaksfrukost till min kära pojkvän som ligger och snusar här brevid och sen ska jag hooka med lite folk och titta på min polare Emils bebis.

Idag ska jag ta på mig min Iron Maiden t-shirt.

lördag 17 januari 2009

Nyrekrytering till Hamas

När detta liv ter sig poänglöst, kan nästa kännas mer relevant


Themesong: Territory (Sepultura)

Israel verkar göra allt som står i sin makt att skapa terrorister. Att religion sprider sig snabbt i svallvågorna efter fattigdom är ingen hemlighet och flyktinglägrena runt och kring Palestina har vart en grogrund för extremister, självmordsbombare och religiösa fanatiker. När det här livet inte ger mycket att vara nöjd för är det lätt att sätta sina förhoppningar till det andra som ska komma efteråt.

Religion kan ge hopp, förtröstan och styrka när man inte har någon oh det är när man är som mest i behov som den känns mest aktuell och relevant varför sektmedlem ofta försöker påpeka att man egentligen är olycklig hela tiden (har en gång vart på ett enormt kul konverteringsmöte för mormonerna, men det är en helt annan berättelse).

När du dödar av nåns familj, när du ger dom all anledning i världen att hata dig. När du beskjuter skolor. När du mördar kvinnor och barn. Tror du då att det inte komemr slå tillbaka - Israel får ge sig ut i ett totalt utrensningskrig om dom ska ha en enda chans att dra sig ur detta utan att få lida för det längre fram.
Deras senaste drag, att skapa en ensidig vapenvila känns mer som en metod för att fiska sympatier när motreaktionerna kommer. Är det nån som tror att det kommer vara lugnt från andra sidan sett?

Jag gick själv i anti-krigsdemon. Ni vet promenera med, skrika lite slagord och sånt - sen när jag kom längre fram så hamnade jag bland dom som skrek att gud är stor. Där nånstanns gick jag och tog en fika istället. Fred är bra, tro faen det men inte i helvete tänker jag promenera med några religiösa muppar (nåt som Nicklas på Arbetarperspektiv snackar om med). Blir det jidder vid synagogan här i GBG är jag gärna med och står och bevakar skiten i pallesjal och vänstermundering. Mina sympatier ligger inte hos, och kommer aldrig ligga hos Hamas. Men det skulle aldrig falla mig in att stödja en stat som förklarat att alla som inte anser att staten, religionen och etnicitet ska anses vara motståndare.
(man får inte ställa upp i allmäna val om man inte stödjer tanken att Israel är en judisk stat)

Israel anser sig ha rätten att försvara sig med alla till buds stående medel - klart man har - makt är rättighet har det visat sig i det verkliga livet. Men att tro att reaktionerna kommer utebli är inte bara naivt utan rent av korkat. Man slår tillbaka med dom medel som erbjuds och kan, enligt sin egen tanke justifieras. Boom.

För varje bomb som faller eller briserar ter sig både den (sanna) liberala högerns tvåstatslösning och vänsterns enstatslösning mindre och mindre trolig.
Även vi i den extraparamentariska vänstern pissar i egen buske när vi envist vill hävda den Marxistiska tanken att det som krävs är en sammansatt klasskamp. Allt vi gör är att framstå som Vänsterpartiet när den hävdade att hjälp till gömda flyktingar som jobbade svart var poänglöst om man bara, tre år senare, röstade på dom, skulle allt vara biff. Och vilka vill framstå som totala verklighetsfrånvända idioter?
En revolution är inte närstående nog för att justifiera en ensidig kamp för den. Att däremot arbeta för större förståelse inför dom Israeliska och Palestinska grupper som samarbetar med varandra är ju förståndigt - men som det är just nu dränks man i allt jävla nonsense.

Kolla in Hapoel Tel Aviv, dom lite hippiesqua Anarchists against the Wall eller det nu lite avdankade och populistiska PFLP.

torsdag 15 januari 2009

Jag e så trött...

Yup...


Themesong: "Why don't you get a job?" (Offspring)

Jobbet tar faen musten ur mig och mina arbetskamrater. Den senaste veckar har skit bara lagts på skit och tiden vi jobbat har vart mer eller mindre en åtta timmar av vilt kringspringande, snackande, bärande och allt - bara för att skiten inte ska sjunka ner i dyn.

Till det så har jobbet kallat facket till förhandling om uppsägningar. Dom ska skära ner personal på golvet trots att vi går över budget med råge. Trots att dom nyss anställd fem nya ekonomer. Trots att företaget lagt sjuka pengar på ett datasyste alla sa inte skulle funka. Trots vinster ska dom nu känga folk...
Yours truly sitter troligen säkert, men inte faen betyder det nåt när dom ska kicka folk runt en? Plus har dom missat att på grund av deras felbeslut har vi mer att göra än vi hinner med? Att en lunch på mitt jobb innebär att äta en smörgås på lagret så du kan jobba och äta samtidigt?

Jag har sovit som mest fem timmar på en natt hela veckan, knäna börjar värka och jag har tillräckligt med ork för att sätta mig och halvsåsa när jag kommer hem. Jag e så satans trött på det här skitkneget - men vadfaen jag ska vara glad som har ett kneg i dessa tider och ett relativt välbetalt sånt med. Det är bara att böja nacken och slita vidare antar jag...

Och sen kom Handels in i det hela. Alltså igår satt Handels och förhandlade om vår framtid med cheferna - på frågan vad som sas fick jag svaret att "dom inte kunde bryta sitt förtroende mot företaget och berätta det än". Skit, verkligen? Vad hände med förtroendet gentemot arbetarna? Imorrn ska vi bli informerade om vad som hänt och kommer hända - mest eftersom dom vill ha en helg emellan sig och reaktionerna antar jag. Nu är det ingen hemlighet att jag och kvinnan från Handels inte komemr bra överens, hon är en dryg akademiker som spelade allan med sin motpart från Svenskt Näringsliv men gav oss andra kalla handen. Att skyddsombudet är en schysst snubbe är en annan femma men sekunden hon, representanten från Handels, kommer in i spelet måste man vakta sig lite.

Imorrn ska jag snacka ihop mig med några av dom andra för att kolla vad som hänt och vad man ska göra. Vi får se helt enkelt.

onsdag 7 januari 2009

Wordsilah's Blogg nere efter en text

Är där inte en liten fasces som ligger och lurar bakom skölden?


Themesong: Gangstarap made me do it (Ice Cube)

Det här är deras blogg (bandet Wordsilah's) som gick ner efter en text om snuten lägligt nog. Därav "503 service temporary unavailable"
Texten återges i sin helhet på Nabilas blogg.

(Utdrag ur texten)
"Vid ett tillfälle kollade de inte ens på mitt ID-kort utan började genomsöka bilen direkt. Ibland har de t.o.m frågat människor som varit i bilen med mig hur de kan umgås med en person som mig!"

Detta är inte helt ovanligt. Förutom SÄPO's jakt efter informatörer i Hammarkullen som kan peka ut eventuella muslimska terroristceller och annat fuffens har man gett sig faen på att punktmarkera och övervaka i allt större utsträckning. Politiska aktivister förhörs, folk som kan anses ha anstrykning till en kriminell organisation i form av släktband, bekantskap ses som medbrottslingar och polisen börjar sakta men säkert se möjliga terroristceller överallt med tillhörande acceptans av tidigare otillåtna undersökningsmetoder. Kommer nån ihåg McCarthy, kommunistjägaren under 50-talet i USA? Hans metod av att dra folk inför HUAC verkar nu vara det helt acceptabla och istället är målet inställt på att undersöka i det fördolda, anskaffa pressade vittnen (genom polistrackasserier separerar man vittnet från den som undersöks och vänder den ena mot varandra) och med en tillhörande skräck från regeringshåll kring allt från Kommunister till Muslimer, Djurrättare och Fackligt Aktiva.

Times nätupplaga informerar oss om den brittiska polisens nya metod för övervakning: hackning av hemdatorer. Information som sprids sen vidare till andra berörda parter och som polisen i ett annat land kan begära av sina brittiska kolleger.
Med tanke på regeringens nyfunna intresse i elektronisk övervakning är det inte ett långt steg innan deras egna övervakningssystem är i full schwung.
Justitiedepartementet har ju nyligen gjort en liten utredning kring användandet a elekroniskt övervakning och detta är det dom kom fram till denna gång: SOU 2005:38.
Notera speciellt:
"rättssäkerheten förstärks genom att föra samman vissa bestämmelser i rättegångsbalken och därigenom få en domstolsprövning till stånd i samtliga fall där uppgifter om kommunikationen behövs i brottsutredningar,"

Är det nån som minns förra vändan? När man konstaterade att för att en övervakning skulle komma att bli effektiv var det a och o att den som undersöktes inte skulle vara medveten om det? Därför blev ett domstulsbeslut - som är en offentlig handling - inte påtänkbar om det inte gjordes bakom stängda dörrar utan att informera berörda parter.

Tanken för en till USA där liknande beslut måste utfärdas av en domare. Orsaken varför det gå, rent teoretiskt, är för att deras domare är utvalda genom ett system invävt i deras demokratiska process. Våra domare är inte det. Ska nämndemännen vara det demokratiska skyddet under såna förhandlingar när den berörde inte informeras? Eller ska vi inrätta hemliga domstolar för hanteringen av liknande ärenden?

Hur sjuk är sjuk?

"Välkommen till Sjukförsäkringen - vi hoppas du kommer testas individuellt!"

Themesong: Sick & Tired (The Cardigans)

Aftonbladet hade en fantastisk artikel i dagarna om vilken gräns som krävdes för att man skulle bli uträknad från Sjukförsäkringen. I dagarna runt nyår togs runt 70000 svenskar ut från försäkringskassans sjukförsäkring och placerades gentilt i knät på deras lokala soc att disponera över efter förmåga.

Den nya sjukförsäkringen har förkunnat sin dom över dom som är enligt dom nya reglerna "friska nog att jobba" - även dom som jobbar deltid. Som Knut-Erik som lider av den reumatiska Bechterews sjukdom och vid tillfällen har för ont för att kunna gå på toaletten själv men som ändå jobbar 75% av tiden. Han ska förlora dom sista 25% han har. Eller Ingela som går på cellgifter för att behandla sin MS. Dessa vidriga latmaskar har nu provats enligt det individuella system borgarna lagt fram och funnits, i enlighet med ett väldigt enkelt kollektivt schema - arbetsföra nog för att hitta kneg. Vad ska dom hitta vid 50 års ålder, det är svårt nog som det är för friska i dom åldrarna? För att inte nämna dom som inte kan jobba...

Det som stör mig är egentligen inte så mycket att Alliansen ser sina plebejer som lata när dom är sjuka. Faen det kunde ju lika gärna vara en del av deras manifesto - vem kan ha missat det?
Det som liksom klibbar fast hos mig är just den klassiska liberala tankeformen där man antar att om man bara hoppas, riktigt mycket, så kan uttryck som "vi vill att" vara det samma som "vi kommer se till att". Deras uttryckliga idé var att alla ska kunna testas individuellt - men eftersom dom inte gjorde nåt för att se till att det hände bortom just den förhoppningen - dom skrev in det i agendan men inte i programmet så att säga.
För vem kan nu besudla dom med konsekvenserna för deras egna beslut, dom ville ju att det skulle testas individuellt. Dom är nu skuldfria. Att dom själva skapade ett klimat där försäkringskassans och soc personal drevs in i hårdare och hårdare beslut kunde ju inte dom förutse. Vem hade anat att personal som fått skit för att dom inte följde reglerna strikt nog skulle följa senar reglement slaviskt?

Lite som när rättsystemet har satt upp devisen att alla ska vara lika inför lagen men inte gör så mycket för att det ska hända. Det behövs inte mer. Dom har ju redan önskat det - nu var den saken ur världen!

tisdag 6 januari 2009

Jag är tydligen helt vanlig...

Jag är helt jävla vanlig alltså


Themesong: Common People (Pulp)

Testet är från pojkvännen sida, vart han nu fått det ifrån...
( ) röstar på vänsterpartiet
( ) har aldrig varit politiskt engagerad utanför internetforum
(x) lyssnar på Smiths och Morrissey
( ) är hobbyvegan
( ) är drogliberal
( ) har potential för alkoholproblem
(x) har t-shirts med tryck
( ) äger två palestinasjalar
( ) har Converse
( ) har en föredetta pojkvän som dejtar en tidigare pojkvän som faktiskt varit tillsammans med ytterligare tidigare pojkvän...
( ) kallar mig för allt annat än bög
( ) dricker caffé latte på vänsterfik på Söder
( ) röker Marlboro
( ) Saknar självdistans.
( ) Har en pandatjej som faghag.
( ) Tycker om att dissa Kent.
( ) Läser Bon.

Ok detta är alltså två poäng som jag fått av sjutton... Hur i hela helvete ska det här sluta? Fast jag kan vara drogliberal, å andra sidan tvivlar jag på det. För hur liberal är jag egentligen när det kommer till droger? Som mest är det väl "så länge du och ingen annan tar skada så fine" och det känns inte så vansinnigt drogliberalt... Mest lite drogsocialdemokratiskt.

Jag äger igna converse eftersom jag får skoskav av dom, har aldrig stått ut med självupptagna vänsterister, jag läser inte Bon och jag har i ärlihetens namn uppskattat minst två låtar av Kent.
Jag tycker Caffe Latte inte är så gott eftersom det är mest mjölk, pojkvännen har så vitt jag vet inte haft sex med nån jag har haft sex med tidigare, jag är inte vegan eller vegetarian och jag har en pallesjäl som jag inte bär eftersom ... tja, så snyggt är det inte.

Jag kallar mig gärna för bög om det är så, jag har kanske potential för alkoholproblem rent genetiskt men intepå det sättet jag antar testet syftar till och jag har varit och är engagerad utanför internet politiskt och eftersom jag är 30+ har jag visserligen vid nån punkt vart manad att rösta på vänsterpartiet men det är inget jag överlag skulle rekommendera - man får en så smutsig känsla i kroppen och bara dör lite inombords. Nu skulle jag nog föredra vänsterpartiet eller SP om jag ska rösta men med tanke på att jag är lite skeptiskt lagd till hela faderullan så vette faen...

SÅ jag är tydligen helt normal - det bådar helt enkelt inte gott för HBT-rörelsen

måndag 5 januari 2009

Hysterin är nu komplett

Assurbanipal borde ha älskat rådande rättstankar


Themesong: "...And Justice for All" (Metallica)

Jag har aldrig haft särdees stark tilltro till rättssamhället - eller vilken livsförgörande samhällsenhet som helst för den delen vars grundidé verkar vara att "så länge vi önskade att det skulle vara bra är det bra". Jag önskar verkligen att jag hade en mindre, skapligare näsa men det gör det inte sant för den delen. Så varför är däremot tanken om att "alla ska vara lika inför lagen" bemöt som om man sagt att alla verkligen är det?

Skitsamma - Original Gangsters, den Göteborgska Gangstergruppen med det inte lika originella namnet, har tagit över sidan som publicerar namn, personnummer och adresser på dömda sexbrottslingar enligt SvD. Allt ifrån blottare till våldtäktsmän åker upp på listan, så att du efterblivne förälder, ska ha bättre koll. Alla hajjar varför nån som kvinnan i länken är upprörd - bara tanken att nån ska ge sig på mina nära och kära är tillräckligt för att jag ska bli ryggradsförbannad - men jag (och detta är jag grymt stolt över) skriver inte första bästa som ramlar in i huvudet på mig.

Kära Fia: För det första är listan du propagerar för inte bara en samling pedofiler. Du vet det det antar jag. För det andra är återfallsrisken större efter uthängning, speciellt för pedofiler och för det tredje....
DEN VANLIGASTE FÖRÖVAREN I JUST ÖVERGREPP MOT BARN ÄR EN NÄRA VÄN TILL FAMILJEN ELLER EN ANNAN FAMILJEMEDLEM!
Så det du ska göra, du som är så rädd, är att övervaka barnens far, din farsa, kanske en dagisfröken som är lite för närgången eller gud förbjude dig själv. Ni är i större grad mer vanligt förekommande som lämpliga förövare än en total främling.

Kombinera ihop detta med punkt två och du har en fantastisk soppa av reaktionära, ko-paniska vuxna och en sämre utgångspunkt än tidigare för rehabilitering.

Sen att man borde sätta upp en fr OG medlemmar - alltså en lista däralla i OG hängs ut med hemadresser så att vi andra kan få reda på vart dom bor och undvika dom - hadeju vart mer relevant. Återfallsrisken för sexualförbrytare är inte ens att jämföra med återfallsrisken för medlemmar inom professionella yrkesgrupper.

Mord är alltså ok, men inte sexuela övergrepp? Vilket är ju helt i sin ordning med tanke på den form av sexualmoral vi har. Det är långt mycket värre att bli utsatt för ett övergrepp än att mördas. Sexualiteten, speciellt mot en oskyldig är, som det kallades i viktorianska äventyrsromaner: "a fate worse than death". En oskulds stals och, speciellt som kvinna, var man inte bara ett offer - man var ett nersmutsat sådant. Offrets roll var ett där man sågs som sämre än en som valde döden.
Acar, ledaren för OG, som liksom dom flesta kriminella nätverk tar en viss stolthet i att inte ge sig på barn, kvinnor eller gamla, har myntat dom bevinade orden:

"Har nån beställt ett mord så utför vi bara jobbet. Vi har inget känslomässigt i det"
(Expressen)

Fast, det förstås, i viss mån håller jag med Fia och Acar i deras gemensamma åsikt. Rättsamhället är rötet till grunden. En idealistisk sörja som vilar på förhoppningar om rättvisa och sanning. Som i verkligheten är mer tyngt av tanken att den bäste krigaren i rättssalen har Guds hand på sin axel än sanningen och att den som ser misstänkt ut troligen är det än rättvisa. Genom att slå bort ett av dom sista benen på hela konceptet, det om tanken att man kan rehabilitera en brottsling till en "sund samhällsmedborgare" samt att rättvisa och hämnd är direkt separata idéer, tar man slutligen kudden i händerna, slår av dom livsuppehållande maskinerna och kväver det aset i sjukhussängen.

Hämnd är rättvisa. Och isolering och bestraffning inte rehabilitering och tillrättavisan är lagbokens nya stöttepelare. Lex Talionis - rättvisa via hämnd, öga för öga, gäller.

Så vem från svenska poliskåren åker ner till Turkiet och sätter en kula i Acar?

(Btw jag älskar hur alla säger att dom inte uppskattar OG, men att detta håller dom med?)

söndag 4 januari 2009

Den Voyeuristiske TV-spelsspelaren

"Jävlar, grannen har köpt Fable 2!"

Themesong: Voyeur (Kim Carnes, hon som gjorde Betty Davis Eyes)

För det första vill jag säga att det är sjukt svårt att hitta en bra illustrerande bild på Google genom att söka på voyeur. Jag har sorterat igenom ungefär tre miljoner bilder på brudars trosor tagna med mobilkamera, bilder på folk som tar bilder under kjolen på tjejer med sin mobil kamera och när jag tänkte "en bög-angle" hade väl vart bra och sökte på gay+voyeur var det kört. Bilden ovan är ungefär så bra det blir under omständigheterna...

Vad jag ville skriva om, eller i French and Saunders språk "anywayanywayanyway", var att jag är så satans trött på trista spel. Spel som inte är anpassade för såna som mig: folk som lika gärna tittar på när andra spelar och tycker det är lika underhållande som att spela själv. Det ska vara en berättelse, det ska vara spännande, det ska vara imponerande, snyggt eller charmigt. Det kanske är skrämmande eller vad faen som helst - bara det är skoj att se på. Det finns flera spel som jag helt enkelt inte uppskattar att spela men gärna vill se på. Vissa spel skulle jag gärna spela men under vissa omständigheter avstår jag gärna till fördel för andra och tittar på för att det är så satans skoj. Som Left4Dead när Peter spelar. Han får panik, skriker, kastar sig fram och tillbaka och skjuter skiten ur alla andra förutom Zombiesarna han ska pricka av. Så skoj som det överhuvudtaget kan bli.

Det som står mig upp i halsen är att komma hem till nån med planen att spela TV-spel och se hur dom släpar fram plastiga miniatyrgitarrer eller mickar... Jag är nörd för faen och det där är sånt riktiga-människor-spel - människor med liv och social kompetens ffs. Jag vill spela skit med drakar, alver och robotar i. Jag vill spela spel med män med falliskt stora skjutvapen som skjuter folk med sina falliskt stora skjutvapen och säger machosaker med grovt tillyxen intimitet till sina sidekicks med lika stora falliska skjutvapen (Ja jag pratar om Gears of War ett och två). Jag tackar inte nej till en cutscene där dom två ska duscha kanske lite snack om hur lite vatten som finns kvar och att dom måste duscha tillsammans... ja. Bögit, Häftit eller Nördit - det är mina krav.

Inte satans Guitar Hero. Sitta och höra klattrandet av två pers som febrilt försöker trycka in alla knapparna på sin plastiga minigitarr så att dom trycker ner en knapp samtidigt som skärmen säger till dom.... Vart var det senaste man såg det - ja just det dom första mobilspelen som kom. Det hela går ut på att tima sina knapptryckningar rätt. Hurra.
Lite som det, kombinerat med ett besök på lika sorgliga hetero-bögbaren Rockbaren i Göteborg. "Ja ja jag spelar musik! Jag e med i bandet om jag bara sjunger med tillräckligt högt!" Ok fine det är inte riktigt så illa - det är bara att det är så trist att se på. Jag spenderade en timma med att stirra på animationerna i bakgrunden bara för att min mediafuckade, 90tals-MTVklippningsskadade hjärna inte skulle börja falla in på tankar om självmord, nynazism eller folkmord.

Åh eller spelet som förföljde alla jävla fester för fyra fem år sen: Singstar (uttala ordet som man gör "skatteverket"). Åååååh jag alltså... jag, faen ... alltså nej... åååh. Det finns inga ord som rymmer det hat jag har för det spelet. Jag har inget emot att se mina vänner ha skoj - det är väl bra - men att dom alla ska stirra på en skärm och sjunga. Dom kan väl sjunga som normalt? Det är ju så enormt trist att titta på och det är inte som om det är nån form av "kolla mina kompisar gör bort sig" - det gör dom hela tiden och inte faen behöver dom ha ett TV-spel till hjälp.
Så man sitter där och kollar på dom små lysande spåren och försöker roa sin egen hjärna innan ovan nämnda tankar om folkmord dyker upp.

Medans andra spelar Singstar på fester har jag tänk på bland annat:
"undrar hur många pixlar det krävs för att det ska lysa upp så där när dom håller en ton tillräckligt länge?"
"Är Beyonce verkligen svart?"
"Kan man inte bara nynna låten och hålla rätt tonläge?" (nåt min kompis flinkis gjorde - inte populärt för gudarna ska veta att det är så satans frisläppt OCH viktigt)
"Kan man ha instrumentella låtar till Singstar? Nynna musiken typ...?"
"Om jag slänger ut TV'n genom vardagsrummet kommer jag framstå som spontan elle rolig eller kommer folk tycka jag är otrevlig då?"
"Då resultatet är ungefär det samma - är det inte skitsamma vad dom tycker om mig?"
"Om man inte skulle hitta ett litet folkslag och uttrota dom?"

Misa Åsikter

"Gillar du Järvar? Ja, nej, mycket eller inte alls? Tja... jo"


Themesong: Don't test me (Shabba Ranks)

Från Svenssons blogg fick jag idén att ta den där politiska kompassgrejen.... Fantastiskt kul med test helt enkelt. Har haft flera test som förklarat att jag bland annat föredrar att vara hemmafru före karriärskvinna (tydligen, vet inte om min bakgrund som man förändrade förutsättningarna för det testet). Jag har gjort flera som berättar nåt om vad jag eltar efter i en karl, vilken som är min färg och vad jag egentligen tycker om alla ämnen mellan himmel och jord.

Detta är alltså hur jag står mig politiskt. Jag är löjligt mycket ekonomisk vänster och löjligt mycket liberterian... Ok. Ja, jag är en våldsglorifierande hippie - vadfaen vll du? Ska jag nita dig med mitt tibetanska radband?



Detta (nedan) är då hur mycket jag bryr mig om personens rätt till integritet. Vilket jag tydligen gör i drivor. Herregud vad jag ska vara vrålande mycket av nåt. Jag har alltid undrat om det är nåt man växer ifrån, men tydligen inte.


Du kan ta det här testen ovan här

Vette faen hur lätt det är att testa ens åsikter utsatta utifrån en annans frågor. Det är lite som att be nån rösta på antingen sossarna eller moderaterna - du kan säga att dom fått säga sin vilja men egentligen har du bara gett dom möjligheten att föredra en av dina två representerade viljor. Anywhooo test är alltid roligt.

Israel vs Hamas?

Människors död, vår akademiska leksak


Themesong: Peace Sells (Megadeth)

Låt mig bara säga det här om det hela.... Vilken jävla skitstorm. Min kompis Uri nämnde sin lösning som tonåring (hans farsa var officer i IDF och Uri är väl inte alltid så nyanserad i sitt utrikespolitiska åsiktstagande): bomba skiten till en glasöken. Hela stället. Alla.

Ok det var inte så seriöst alls - men det ger en bild av hopplösheten i det hela. Nu när den ena demokratiska regeringen förklarat krig mot organisationen som är den styrande enheten enligt allmäna val (som gick igenom internationella observatörers nålsöga btw). Lite som om Norge skulle startat krig mot Moderaterna. Självklart är det enormt tillspetsat och egentligen inte så mycket av en helhetsbild.

Faktum: Folk har dödats av Israel, Hamas och gud vet vilka fler grupper.

Faktum: Israels styrandepolitiker har sagt saker som får mig undra om inte dom och Hamas borde komma rätt satans bra överens under andra omständigheter. Som när dom hävdar att det inte är en humanitär katastrof när barn dödas och sjukvårdare beskjuts. Eller när Hamas ledande skikt leker med sin egen befolkning med avspärrningar och järnvilja under lagarna.

Faktum: Judar världen över är väldigt känsliga för Israelkritik eftersom den lätt glider in i antisemitism (låt oss inte hymla med den här skiten - det finns ägg som vill göra ett litet likhetstecken mellan judendomen och Israel på båda sidor av argumenteringen med olika men lika förödande resultat)

Faktum: Muslimer världen över, liksom araber med ursprung i Palestina, är väldigt känsliga för kritik mot Palestina och även då Hamas, eftersom det snabbt glider in i rasism. Precis som judarna gjorde efter kriget slår dom nu från ett rätt kraftigt underläge, vilket leder till desperata handlingar och tankar som "min fiendes fiende".

Faktum: Det handlar inte lika mycket om religion som om hämnd, om rättvisa, om jämlikhet. Alla tre samtidigt och mot varandra. Det handlar inte om vänster vs höger - det är en kvarvarande chimär från kalla kriget.

Det som stör mig på hemmaplan är mängden folk som ser det som en satans fotbollsmatch. Man mäter vem det är mest synd om genom att skärskåda vilka som lidit mest förluster. Palestinska barn har dödats - fem poäng till oss. Qadamm missiler har regnat ner över civila mål i Israel - fyra poäng till oss.
Det som stör mig på hemmaplan är hur lätt det är att klumpa samman folk med enkel dualistisk retorik. Israels militära ledning är det samma som alla i Israel eller alla judar. Hamas är hela Gaza eller alla araber (eller som ser ut som araber för den delen).
Man tävlar om vem som är mest ondskefull - på så sätt vaskar man fram en hjälte, en god person, en person vars handlingar inte kan ifrågasättas.

Vilken komplett skit.

I allt detta finns det bra saker dock: Israeliska och Palestinska fredsorganisationer. Hapoel Tel Avivs supportrar som spelar förbrödningsmatcher med palestinska lag under antirasismens flagga och progressiva på båda sidor som vill se bortom rasismen och det poänglösa flaggviftandet.

Kalla mig liberal om du vill (vem faen du nu är din fjolla). Men grundbulten här borde vara att stoppa mördandet av folk. Oberoende vem det är och sen ta ett steg tillbaka. Utan pekpingar, fördömmande och med en öppen jävla hand. Nu är båda sidor här hemma så pressade att chansen att få nån att gå med på att acceptera att "döda folk är fel" utan förbehåll skulle vara lite för satans mycket.

Och skiten fortgår.

Våga Böga dina Polygoner, handsome!

Jimmy från det extraordinärt bra spelet Bully, får sig lite gayloving


Themesong: (Bully Soundtrack) "Schools Out" ... Seriöst lyssna på låten du blir inte besviken!

Mina rare pojkvän och sambo (som nu är ute och studerar) upplyste mig om den här lilla nyheten från QX där man tar upp just möjligheterna i Fable 2 att ragga på folk av samma kön, gifta sig med folk av samma kön och vara en flaming-fantasy-queen eller fullrustningsbeklädd truckerflata om man vill.

Man bör påpeka att det här inte är första gången det händer. Som dom nämner i artikeln så kan man skaffa sig en samkönad partner (vilket sjukt sterilt uttryck btw) i Sims. Det dom skippar att påpeka är att man i det enormt bra spelet Bully till PS2 kunde testa sina tonårsvingar på både tjejer och killar med lika fördelar från varje (man fick en hälsoboost om jag inte minns fel).

Skillnaden ligger väl i detaljerna här. När artikelförfattaren väljer att kalla Sims könslöst (eftersom sex mellan två personer; en "whoopie"; hade samma effekt om man inte var försiktig: alltså barn. Får man anta - han förklarar inte så mycket) till skillnad från Fable 2 så verkar han ha missat just undertonerna. I Fable som är ett fantasyspel så är det ingen som chockeras för att du gift dig eller skaffat dig en frilla av samma kön. Vilket självklart är all fine and dandy. Det är en fantasyvärld och vad säger att homofobi måste finnas när får vår värld så sällsynta saker som drakar, magi och orcher promenerar fritt? Sen är det gött att dom inte gjorde en censurerad version av spelet (vilket hade nominerat EA till spelvärldens nya skräphög i så fall), självklart. Peter Molyneux är självklart värd en kommentar också - inget fel med det.

Det jag saknar är undertonerna. I Bully så fanns det en grej som jag gillade specielt och det är när man just hånglat upp en av Greaserkillarna (dom coola snubbarna, bad boysen, the rough trade) ber han en att inte säga nåt till dom andra killarna med en rätt nervös blick över axeln.
Jag skulle vilja ha det mer - och inte bara det. Jag vill ha spel där du kan spela en kvinnlig karaktär men att du får slåss, kan slåss och kan överkomma, sexismen riktad mot dig. Eller spel med samma vinkel mot rasism och då också homofobi. Om man ändå får önska vill jag gärna att ens motståndare då inte är av den "dreglande, underutvecklade, lågpannade" varianten utan just riktiga människor...

Inga kompletta spel i den här formen, men spel som har det som sida detalj hade ju vart underbart. För lika soft det är att spela i en värld där allt e lugnt (förutom dom återkommande drakarna, orcherna och onda magikerna som måste dödas av en masse) så skulle det vara skönt med en någorlunda realistisk skildring av det också. Nåt där man inom spelet inte bara kan säga "åh så gött, allt e ok" och blunda för problemen utan ett där man får bemöta dom. Jag menar, är det inte det som dom flesta spel kör på? Man måste bemöta sina problem. Hantera sin bakgrund i GTA IV, få tag på sin farsa i Fallout 3, frita sin syster i Mirrors Edge, dra från en zombieinfekterad stad i Left 4 Dead och samla på sig en otymplig bok med sina vänner, en efterbliven flodhäst, en social hämmad sköldpadda och en sorgligt nördig mus i Sly Raccoon?

När kommer spelet "Court" där du spelar en åldrande hovmamselle som ska slå ut eller hjälpa en plot mot kungen samtidigt som du måste komma runt och hantera problemen som mötte (och i många fall fortfarande möter) en kvinna som inte tänkte stillasittande ta vad män runt henne har bestämnt? Man kanske kan besluta om man vll smyga runt problemen eller göra sig "problematisk" genom at revoltera mot dom?

Men Fable 2 är väl ännu ett spel på listan av spel jag måste köpa... Om inte annat för att få chansen att skaffa sig en liten gård med en karl, göda barn och åldras i stilla gemak tillsammans.... Förutom när jag måste ut och döda av den lokala faunan då.

torsdag 1 januari 2009

Den första arbetsdan 2009

Jag känner mig som den där killen i mustasch: "det är ett helvete att pissa på varorna när nån kollar"


Themesong: Auld Lang Syne (Die Toten Hosen)

Jaha, gott nytt då...

Nu ska vi se om man kan summera året som gått och vad som väntar. Jag kan ju börja med att säga att jag fortfarande har en farsa som har självförvållade alkoholskador och därför är relegerad till den svenska långtidsvården på gått och ont. Jag har fortfarande en enormt fin pojkvän och sambo som jag älskar och som hittills, ta i trä inte avrättat mitt smågriniga, toknördiga, småfumliga och avvoga arsle än. Gott. Jag jobbar fortfarande på samma ställe vilket börjar kännas i leder, rygg och skit. Min plan är att 2009 ska vara komvux-på-distans-för-gymnasiebetygen's år för att sedan kanske mot förmodan sätta mig på kartan genom att plugga på högskola.

(detta var lite ironi, eftersom jag är en av dom få jag känner som inte pluggat klart gymnasiet, whoopie I'm special)

Jag har gått från den Renzo Anerödska förorten Gårdsten till den akademiskt småborgerliga delstaden Majorna och trivs med det nåt fantastiskt - inga 45 minuters spårvagnsfärder för att sen invänta bussen för mig längre. MmmmMMmmmm
Vid sidan av det har jag gett mig faen - just nu - att jag ska träffa Renzo under informella former så att jag kan bilda mig en uppfattning, han kanske är jättetrevlig vad vet jag? Eller en idiot. Vem vet?

Jag har också följande två planer som ska klarläggas - jag ska kontakta fogden detta året och göra upp med dom. Skaffa nån form av, jag vet inte, skuldguidare. Ni vet nån som kan ha en reklam med texten "så du tillhör också eliten av folk med uppfuckad ekonomi sen tonåren? Villkommen, Bien Venue, Welcome! (andra svårstavade hälsningsfraser)". Dags att göra upp med dom asen innan skiten träffar fläkten runt Valborg.
Den andra planen är lite mer luddig - jag ska göra nåt av mig själv. Inte luddigt självförverkligande inte men nåt som gör att jag kan leva av nåt annat än tunga luft och annat kroppsarbete. Jag vet inte vad eller hur - har en känsla att det hör samman med mina eventuella studier - ett komvuxdiplom väger tungt på väggen enligt arbetsmarknadnaden... får man väl hoppas.

Jag fyllde 31 förra året och jag fyller 32 detta. Mina päron blir allt äldre och gråhårigare och vännerna blir barnbetyngda i allt större utsträckning. Är detta året då jag genomlider en 30-årskris? Kan det här året vara året jag väntat på sen jag fyllde 18? Den magiska krisens år? Vi får se...

Ja just det, ett till löfte (eller en önskning, jag gillar inte löften till en själv det känns så onödigt, som att skälla ut sig själv fast om möjligt mer poänglöst. Att skälla ut sig själv innebär att man tar avstånd från det man var. Ett löfte till sig själv är ju att ta avstånd från den man kommer bli och det verkar otaktiskt att alienera sig mot en som de facto kommer kontrollera ens kropp och liv) - jag ska inte tänka så mycket på konsekvenserna som innan. Jag tänkte inte mycket på konsekvenserna då heller men nu i större utsträckning. Och jag ska tända eld på nåt stort och fint. Gävle?