Långt långt utanför innerstan: stureplan eller avenyn, ligger där ett land där alla ickemänniskor bor. Det är dom som städer din toaletter, dom som tar hand om dina barn, dom som lagar, fixar, fejar och bygger. Dom som står i dina butiker eller svarar i telefon åt dig. Där bor dom och varje morgon åker dom med spårvagn, buss, tunnelbana eller bil till sina jobbplatser i det riktiga Sverige, där dom riktiga människorna bor. Dom som är fria, dom som inte är köpta och sålda eller som inte är bundna och strukna ur listorna.Hos er jobbar vi dagarna i ända. Vi vill inte jobba, vi vill gärna få göra nåt annat - hela vår vardag går åt att tänka på det vi ska göra på helgen och hela vår helg går åt att tänka på att den snart är slut och vi måste jobba igen.Varje kväll åker dom hem till dom grå husen dom vill bo i långt långt utanför den riktiga världen.Det som märkerar oss som bor i Trisslottslandet är att vi egentligen alla när samma dröm om man frågar oss. Att vinna på trisslotter. Fråga vem som helst i trisslottslandet om dom vet hur mycket man vinner eller hur lotten ser ut, jag är säker på att dom kan det utan och innan.
Du förstår i slutet av varje månad så har vi i Trisslottslandet ofta lite ont om pengar och då drömmer vi. När den riktiga skatten inte räcker till kan man drömma sig en ny. Det har dom i den riktiga världen tänkt på och varje månad, i slutet av den stiger försäljningen av trisslotter och överallt i Trisslottslandet står vi och alla tänker samma sak: "hoppas hoppas hoppas det blir jag".
Du förstår till skillnad från riktiga världen så har inte vi samma chanser att bli rika. Vi är inte uppvuxna med möjligheter, fostrade till självförverkligande eller födda att leda. Vi är den stora majoriteten vars slaveri är ett prerequisite för att ni ska få leva era liv i lyx och flärd. Vi kan bara visualisera rikedomar som nåt som kommer med lotter och spel och det vet ni så jävla väl.
Statens Lotter säljs så gott som uteslutande till oss, flera lotter är skapta för oss: tian, triss och trav. Allt är där för att vi ska kunna sänka våra sista småpengar ner i tomma förhoppningar istället för käk. Så att det vi hoppas på inte är friheten för alla, utan den plötsliga friheten för mig... en frihet som har lika stor chans att inträffa som att bli träffad av blixten tre gånger på tre olika kontinenter. TV, radio, fritid, resor allt finns för oss, skapt för oss - för inte nog att ni ska stjäla våra liv, vårt arbete, på arbetstiden - ni ska styra och äga vår fritid. Vi måste vara produktiva, inte bara som arbetare utan som baskonsumenter och trisslotten är den sista utposten. Ni säljer våra egna drömmar till oss. Drömmar som finns för att ni försatt oss i slaveri.
Trisslotten är den sista utposten och den sista formen av förnedring. Men snart blir det andra bullar ("hoppas hoppas hoppas") och man kan åka ut till våra förorter lite som man åker till treblinka och prata om vart det var vi bodde, dom enorma slavbodarna där ni höll oss - fängelset som var allt. Den allomfattande slavgården som ingen kunde fly ifrån där ni köpte oss och sålde tilbaka det som var vårt till oss igen: vår fritid, våra drömmar, vårt arbete och vårt hopp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar