Jag har hajjat att det förra inlägget med medlemmar ur den numera nerlagda clownarmén GFN som jagas i centala Göteborg kan förolämpa lite folk. Jag tänkte jag skulle skriva en brasklapp, en ursäkt, en avbön.
Sug min kuk era as.
Jag är så trött på det här. Högermuppar frågar sig alltid varför vänstern är så mycket mer accepterad av etablerade politiker (för av snuten är dom inte det - du hörde rätt "dom" - jag är socialist, inte nödvändigtvis vänster) och svaret är för att vänstern ofta för in en gullig sidagenda - antivåld, indiankramande eller what the fuck not. Nåt som ska ursäkta bakgrunden till deras åsikter och gömma den. Nåt som oftast tar överhanden över alla dom åsikter som en gång skapade deras politiska niche.
Jag är minst lika trött på den skiten som ni högermuppar som bitchar för att ni inte ens är snygga nog för att kunna undkomma allas ogillade av er.
Jag vill knulla på en bil brevid en brinnande fabrik. Jag vill sätta eld på riksdagen. Pissa på slottet och tvinga Victoria dansa när jag skjuter mot hennes fötter. Min politik handlar inte om att vara den politiska versionen av Teletubbies - den handlar om det totala kullkastandet av rådande omständigheter, den totala nihilistiska antitesen till det du anser dig ha.
Mitt jobb handlar inte om att linda in sanningen i en mysig plyschig stämning. Du får ta den som du vill. För faktum kvarstår - din värld kommer dö. Precis som adelns, rövarbaronernas, stamfurstarnas, översteprästernas. Ni kan låtsas att det inte kommer hända - men ni kan inte hindra historien från att rulla vidare. Jag är inte er dåliga samvete manifesterat så att ni genom ett tyst accepterande kan känna er lite mer skuldfria. Ge pengar till barnbyar eller nåt om ni e så satans nere.
Vidare är jag inte en martyr. Det är det ni ofta snackar om, hur vi tar allt stillastående genom ickevåld eller övervåld eller vadfaen det nu är. Jag vill inte "dö för kampen", jag vill leva i en bättre värld - med dig, din idiot. Jag villinte få spö, stå till svars för en rättvisa som inte finns. Fuck that, jag vill inte vara där så att ni kan säga "Faen vad fint att offra sgi så för nåt så fint" och tänka "Tack gode gud att det inte var jag".
Dra åt helvete. Jag fuskar gärna, jag luras om det går och utnyttjar alla vinklar som vi kan behöva. Jag behöver inte lyssna på era regler för att få säga att jag vill kullkasta dom.
Ta det - fröt till er undergång och en bättre värld ligger inte i idealisternas rödgråtna ögon utan i näven och hjärtat hos dom som ser bortom idealistiska, moraliska bojor. Dom som laddar ner, dom som låter sin etik går före lagarnas falska kollektivitet, dom som fuskar, som slackar, som jobbar smart, som säljer sig dyrt istället för att hävda arbetsmoralens självförgörande mantra.
Sen kommer det alltid in nån rödmosig socialdemokrat som ska hävda arbetets och arbetarklassens värde och status. Nån som vill kalla mig medelklass för att jag gör samma jobb som han men undviker att ljuga för mig jälv och bara säga det "Jag jobbar för pengarna, inte hedern".
Den arbetarklass ni pratar om är definierad runt vem som delar er slavkultur. Vem som är en duktig liten bomullsplockare och sjunger sina niggerspirituals medans Massa lapar Mint Julip i en korgstol. Jag tänker inte vara del i nåt som hyllar min egen underkastelse och horeri.
Jag tänker vara den vilda tokiga negern som sätter eld på gårdshuset, våldtar Massa för att sen hänga upp honom i närmsta pilträd.
Ni hävdar alltid reformens värde men vägrar se att reformen aldrig vart ett skit om den inte backats upp av ordentlig jävla revolution, omkullkastande, omformatering - kalla det vad du vill. Ni är en slavideologi och andra sidan av samma mynt som härskarideologin som hävdar den elitistiska minoritetens rätt att just lapa mint julep till tonerna av lite sång. Ni är era egna satans bojor era mongon!
Min dröm är att skapa nåt nytt för oss alla i insikten att det är av den mest brådskande och relevanta natur att vi verkligen gör det. Inte att dom vi måste kullkasta ska gilla oss medans vi gör det.
För det är det det handlar om till syvene och sist - en minoritet måste se sina privilegier fråntagna dom. Det är ju det dom klagar om hela tiden! Och om det nu är så hemskt att få sin korgstol ryckt under sig till vilken rättvisa kan dom hävda som tillåter att det dom inte kan acceptera händer oss dagligen? Varför ska dom här människorna nödvändigtvis älska oss?
Men jag vill inte heller kasta av mig bojorna, gå ur fängelset för att sen inse att jag bara promenerat in i ett nytt. Dom gamla mossiga borgerliga idealistpartierna visade kasst det gick när dom bytte ett par blå bojor mot ett par röda och kallade det frihet. Det handlar om att vi alla ska fritas från slaveriet som produktionsfällan innebär, att alla ska slippa oket av rådande ekonomiska system - fältneger som husneger, slav som ägare.
Men jag vägrar vara er till lags - jag vägrar vara er söta idealist.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar