"The house nigger, as defined by Malcolm X, is the slave who imagines himself to be thought of as kin by his master because they live in the same house. "
- Urban Dictionary
Detta i jämförelse med fältnegern som inte delade den kärleken till sina ägare...
Mer om uttrycket och det besläktade "Uncle Tom" på wikipedia
Vissa har liknat Mauricio Rojas till en husneger men faktum är ju förfaen att han är husbonden och inte slaven... Bara för att hans hud är mörk betyder inte det att han sitter i en utsatt position. Han har sen länge förflyttat sig bortom etnicitetsproblemen som dom flesta andra med mörkare hud en pissblek dras med. Husneger är alla dom jävla idioterna som kräks ut deras mästares propaganda trots att dom lider under den lika mycket som alla andra. Eller dom rövhål som blundar för sina problem eller bara bitchar om dom me i nästa sekund nära inpå runkar av chefen eller vilken jävla mästar-personlighet som kan dyka upp.
Jag vill dra in ett två nya uttryck "Snällpiskaren" och "Hunden". Den förstnämnda är chefen, ägaren eller politrucken som ser sig själv som sina undersåtars försvare, ofta med tillägg som "Tja jag är ju gammal arbetargrabb". Det är dom rövhål som dyker upp och liksom förkunnar att dom gärna hade sluppit allt detta men att det inte finns några bra alternativ. Dom som så gärna vill att vi ska älska dom men som inte kan ge upp sin maktposition till vilket pris som helst.
Nummer två är tamejfaen värre i det långa hela.
Hunden är den som tar ut stolthet i att han är slav och lider under det. Det är jäveln som dragit upp en egen kultur kring sitt eget lidande. En subkultur som uttalar sitt lidande men inte har en vilja att ändra det utan snarare som det är något enormt, en herkuliansk handling att ta sig ur, tar dom hela lidandet till sig.
Dessa är enormt farliga enligt mig - det är dom som drar fram arbetarromantiken när det blir tungt. Dom som tar det tyngsta lasset eftersom "dom enda är vana". Knulla välvillig tjänstgöring - jag vill bitcha hela vägen igenom och när man ser folk som hade vart vettiga medarbetare i lite vettig prouktion sitta på kneget och bete sig som om dom vore nåt satans helgon och helt enkelt informera en om att man faktiskt inte får maska/snatta/stjäla/sjukskriva sig eftersom man tydligen ska arbeta hårt och visa dom där rika asen hur "en riktig knegare jobbar".
Dessa är enormt farliga enligt mig - det är dom som drar fram arbetarromantiken när det blir tungt. Dom som tar det tyngsta lasset eftersom "dom enda är vana". Knulla välvillig tjänstgöring - jag vill bitcha hela vägen igenom och när man ser folk som hade vart vettiga medarbetare i lite vettig prouktion sitta på kneget och bete sig som om dom vore nåt satans helgon och helt enkelt informera en om att man faktiskt inte får maska/snatta/stjäla/sjukskriva sig eftersom man tydligen ska arbeta hårt och visa dom där rika asen hur "en riktig knegare jobbar".
Knulla dom som vill känna sympati men inte lätta vårt lidande. Knulla dom som vill känna sig delaktiga i ett lidandets subkultur och ta heder i deras slaveri. Knulla dom som vill låtsas vara bättre än oss andra genom att inte bara ta upp ägarnas kultur utan också ställa sig helhjärtat på deras sida.
Knulla allt det! Jag vill ha folk som vill ha lyx, schyssta kläder, vill sova hela satans dan, som inte är rädda för att ta i men inte gör det för vem faen som helst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar