måndag 7 april 2008

Demokrati: the hustlers system



Äntligen lite klarspråk från SvD's krönikörer... Sofia Nerbrand har tagit bladet från munnen och förkunnat sanningen som alla redan visste "Demokrati är politiskt" och att politik är en fristående entitet. Den gamla klyschan om att demokrati är ett enkelt styrelseskick som statsvetare av olika schatteringar klängt sig fast vid är nu skjuten och flådd.

Den absurda idén om att demokrati är apolitiskt i det moderna samhället och bara en förutsättning för "frihet" har enkligen dränkts i samma sunkiga vatten där "rättssamhället" redan flyter med ansiktet neråt... Och det av en borgerlig kolumnist till råga på allt!!
Kanske hon nu kan bita tag i det sega köttstycke som är populariseringen av politiker... "dom e som alla andra" myten menar jag.

Jag tycker vi ska ta henne på orden och gräva igenom våra mörkare hörn här i Sverige så att vi också kan ha en demokratikanon likt Fogh Rasmussen. Men befäst den inte med en hop ja-sägare då. vad är det för poäng med att ta en titt på demokrati via ögonen hos folk som redan är övertygade om dess enorma fördelar? Låt oss gräva igenom skiten, jag har lite förslag...


Vad betyder demokrati? Vad är dess historiska bakgrund?

(demokratin kommer från Grekland som alla vet, där rika män från överklassen styrde landet i gemenskap och som beskydd för sina egendomar mot pöbeln, barbarer och utomstående dignitärer. Precis som nu! Det är samma rika människor som väljs in och vars enda uppgift är att beskydda sig själva och de sina mot pöbeln, utlänningar och barbarer av olika slag.

Att det vi kallar demokrati är det som under Romerska Republikens glansdagar kallade "diktatur" är väl bara icing on the cake? Får man föreslå det hembrännda spelet Extra Vita Män som handlar om den Romerska Republikens demokrati/diktatursystem?)


Vad är den ideologiska grunden för Demokratin?
Vad inom vårt samhälle representeras av demokratin? Mer precist vad är det som får demokratiska processer att existera enligt den allmäna mediala opinionen? Och om svaret innehåller "försvar av egendom" vilken egendom är det vi försvarar och varför? Oberoende vad svaret är, vad exakt gjorde att vi kom fram till dom här svaren? Hur kan vi skära ut ideologin ur den analys som skulle kunna dyka upp och viktigast av allt: kan vi skära ut ideologi ur analys, oberoende hur intelligent analytikern är (nån som minns sin kvantfysik och vad som händer när man undersöker saker?)

Vad är det för inneboende system som beskyddar demokratin?
På vilket sätt skydder vi vår demokrati? Sättet vi beskyddar nåt definierar på många punkter vad det är vi anser oss beskydda och på vilket sätt vi relaterar till det. Tänk på skillnaden mellan en tonårsmorsa som assisterar i det längsta men inte kontrollerar sitt barns liv och en som förbjuder ungen att göra nåt överhuvudtaget som ett sätt att beskydda henne. Båda två har samma utgångspunkt, samma mål, men med helt olika syn på vad det är dom förväntas beskydda.

För vilket syfte existerar demokratin?
Demokrati liksom alla större kontrollmetoder eller ideologiska justifikationer av ett ekonomiskt system har ofta ett syfte. Eller oftast har dom inte det när man tittar tillräckligt djupt. Feodalismen var ett upphöjt system som existerade för att beskydda pöbeln/markegendomen från sig själva genom en samling genetiskt upplysta despoter. Eller så var det ett system som fortlöpte för att dom som tjänade på det också satt som styrande och därför kunde fördröja dess oundvikliga kollaps.

Vad eller vilka samarbetar demokratin med för att kunna hantera dissidenter?
Mer precist med vilka metoder hindrar vi dissidenter för att upplösa demokratin? Vad är våra valmöjligheter och vilka utnyttjar vi? Är en paramilitär, beväpnad kår som hotar dom egna medborgarna verkligen ett bra sätt att skydda dessa medborgare från idéer som lika gärna kan vara deras egna?

Vilken form av motstånd eller intern dialog förbjuds inom demokratin?
Vad exakt tillåts itne inom demokratin i form av åsiktsyttringar och varför?

Och Viktigast av allt: Om demokratin är ett samhällssystem för att assistera samhället, på vilka grundvalar existerar samhället och för vad eller vilka existerar samhället?
Om samhället enbart är till för dess medborgare så kan vi nog alla enas om att det är lite skevt. Men om det existerar för egen del så betyder det att det har ett egenvärde och vilken annan sorts hjälpmekanism har ett egenvärde?

Inga kommentarer: